<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till det regnar utanför &#8211; det regnar inuti</title>
	<atom:link href="http://johannas.bloggproffs.se/2008/11/20/det-regnar-utanfor-det-regnar-inuti/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://johannas.bloggproffs.se/2008/11/20/det-regnar-utanfor-det-regnar-inuti/</link>
	<description>Just another Bloggproffs.se weblog</description>
	<lastBuildDate>Mon, 02 Feb 2009 10:50:26 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
	<item>
		<title>Av: Magda</title>
		<link>https://johannas.bloggproffs.se/2008/11/20/det-regnar-utanfor-det-regnar-inuti/comment-page-1/#comment-16</link>
		<dc:creator>Magda</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Nov 2008 04:57:07 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://johannas.bloggproffs.se/2008/11/20/det-regnar-utanfor-det-regnar-inuti/#comment-16</guid>
		<description><![CDATA[Hon skulle vara så stolt över dig gumman. Det är hon nog också där hon tittar ner på dig och ler över att du är så duktig. Att du tar hem hennes blommor gör henne glad. Att du gör hennes begravning till det hon vill gör henne glad med. Hon kommer alltid finnas kvar inom dig. Det är bara att plocka fram henne när du vill. Saknaden är enorm, outhärdlig. Ett tag. Men det blir bättre. Då tänker man bara på alla fina stunder man fått. Man minns alla jular, nätter man sov där, presenter man fått och gett och alla andra bra saker. Och då känns det bara fint, inte jobbigt längre. Det tar sin tid, och det ska det ju göra. Men du är så stark gumman. Du klarar det så bra.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Hon skulle vara så stolt över dig gumman. Det är hon nog också där hon tittar ner på dig och ler över att du är så duktig. Att du tar hem hennes blommor gör henne glad. Att du gör hennes begravning till det hon vill gör henne glad med. Hon kommer alltid finnas kvar inom dig. Det är bara att plocka fram henne när du vill. Saknaden är enorm, outhärdlig. Ett tag. Men det blir bättre. Då tänker man bara på alla fina stunder man fått. Man minns alla jular, nätter man sov där, presenter man fått och gett och alla andra bra saker. Och då känns det bara fint, inte jobbigt längre. Det tar sin tid, och det ska det ju göra. Men du är så stark gumman. Du klarar det så bra.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
